Hönsföretagare åtalas för tredje gången på ett år

En hönsföretagare i norra Kalmar län står inför sitt tredje åtal för grovt djurplågeri sedan sommaren 2024. Det senaste fallet gäller vanvård av omkring 6 000 värphöns under januari till juni förra året. När länsstyrelsens inspektörer gjorde en oanmäld kontroll i juni 2025 var ammoniakhalterna i stallarna så extrema att de fick ta på sig skyddsmask för att kunna gå in. Att en verksamhet fortsätter trots upprepade åtal väcker frågan om vad som faktiskt krävs för att stoppa systematisk djurvanvård.

Inspektörer tvingades bära mask i stallet

Ammoniak bildas när gödsel bryts ned, och i ett fungerande hönsstall hålls halterna nere genom ventilation och regelbunden gödselbortförsel. I det aktuella stallet var båda systemen ur funktion. Ventilationen var trasig och gödselbandet, det löpande band som för bort avföring, hade slutat fungera. Resultatet blev en ansamling av gödsel som producerade ammoniakgas i koncentrationer långt över de gränsvärden som gäller för fjäderfä.

Ammoniak i höga koncentrationer fräter på hönornas luftvägar, ögon och slemhinnor. Det orsakar kronisk smärta och gör fåglarna mer mottagliga för infektioner. Att inspektörerna själva behövde andningsskydd ger en uppfattning om vad djuren utsattes för dygnet runt, i veckor och månader.

Utöver gashalterna dokumenterade länsstyrelsen en rad andra brister: vattenläckor som lämnade höns utan dricksvatten, döda fåglar som låg kvar bland de levande, och höns som helt saknade fjäderdräkt. Enligt uppgifter från kontrollrapporten hackade levande höns på döda artfränder, ett beteende som tyder på extrem stress och matbrist.

Tre åtal på drygt ett år

Det som skiljer det här fallet från en enskild incident är mönstret. Redan sommaren 2024 åtalades samma företagare för två separata fall av grovt djurplågeri vid samma anläggning. En rättegång var planerad till maj förra året men ställdes in, enligt uppgifter i lokalmedia för att den åtalade inte kunde nås för delgivning.

Medan de tidigare åtalen fortfarande väntade på att behandlas i domstol fortsatte alltså verksamheten. De 6 000 hönsen som det nya åtalet gäller vanvårdades under just den perioden, från januari till juni 2025. Åklagare Madeleine Gardefalk har beslutat att baka ihop samtliga tre åtal i en gemensam huvudförhandling.

Att åklagaren klassificerar brottet som grovt djurplågeri motiveras av tre faktorer: att vanvården pågick under lång tid, att lidandet var allvarligt och att det rörde ett stort antal djur. Vanligt djurplågeri har en straffskala på böter till fängelse i två år, men den grova formen kan ge upp till fyra års fängelse. Det är samma brottsrubricering som använts i andra uppmärksammade fall av långvarig djurvanvård där ägaren ignorerat tydliga symtom.

Varför stoppades inte verksamheten tidigare?

Länsstyrelsen har befogenhet att omhänderta djur som far illa. I det här fallet övervägde myndigheten att göra just det efter kontrollen i juni förra året. Ändå blev resultatet ett annat: hönsen slaktades i förtid istället för att omhändertas.

Det beslutet kan verka svårt att förstå, men det speglar ett praktiskt dilemma. Att omhänderta 6 000 höns kräver transport, tillfälliga stallplatser och personal, resurser som sällan finns tillgängliga med kort varsel. Tidig slakt blev den snabbaste vägen att avsluta djurens lidande. Men det innebär också att bevismaterialet i form av levande djur försvann, vilket kan påverka rättsprocessen.

Den åtalade företagaren förnekar brott. Hans försvarslinje vilar på att hönsen han köpte in var av dålig kvalitet, att stallplatserna var överfulla redan vid leverans och att ansvaret delas med en annan aktör som var involverad i verksamheten. Huruvida denna andra aktör har granskats eller åtalats framgår inte av de uppgifter som publicerats.

Mönstret som lagstiftningen har svårt att bryta

Fallet illustrerar en strukturell svaghet i hur Sverige hanterar upprepad djurvanvård. En företagare kan åtalas, undvika rättegång genom att inte kunna delges, och under tiden fortsätta driva exakt samma verksamhet med nya djur. Det finns inget automatiskt verksamhetsförbud kopplat till pågående åtal.

Djurförbud, som innebär att en person inte får äga, hålla eller sköta djur, kan bara utfärdas av domstol efter en fällande dom. Länsstyrelsen kan visserligen fatta beslut om att omhänderta enskilda djur, men inte förbjuda en person från att skaffa nya. Det skapar ett fönster där en djurhållare som misstänks för grov vanvård kan ersätta omhändertagna eller slaktade djur med nya och börja om. Det är en problematik som återkommer i flera svenska djurskyddsfall, även när det gäller upprepade fall av hundmisshandel där vittnesuppgifter lett till ingripande.

I det aktuella fallet innebär det att företagaren hann vanvårda ytterligare tusentals djur under den tid rättssystemet behövde för att processa de första åtalen.

Vad händer härnäst

Åklagaren har ännu inte meddelat datum för den samlade huvudförhandlingen där alla tre åtal ska prövas. Om företagaren fälls för samtliga åtalspunkter blir straffvärdet betydande, tre fall av grovt djurplågeri i kombination ökar sannolikheten för både längre fängelsestraff och permanent djurförbud.

Den som misstänker att djur far illa har alltid rätt att anmäla till länsstyrelsen, som ansvarar för djurskyddstillsyn i Sverige. En anmälan kan göras anonymt och leder till att länsstyrelsen bedömer om en kontroll ska genomföras. Att agera tidigt kan göra skillnad, vi har skrivit mer om hur processen fungerar i vår guide om att rapportera djurmisshandel.

Det här fallet handlar inte bara om en enskild företagare. Det blottlägger ett glapp mellan det tempo rättssystemet arbetar i och den verklighet djuren lever i dag för dag. Så länge åtal kan försenas genom utebliven delgivning och verksamhetsförbud bara kan utfärdas efter dom, finns risken att mönstret upprepas på andra gårdar, med andra djur och andra ägare som räknar med att systemet inte hinner ikapp.